Det var rätt bitigt i kinderna den lilla korta bit som vi har från oss till förskolan i morse. Philip ville såklart köra snowracern dit. Det märktes att det har hunnit gå över en månad sedan han var där sist. För det var en så blyg och mammig liten kille som gjorde entre hos sina kompisar och fröknar. Jätte jätte blyg! 

 

Lämningen gick ändå rätt smidig efter en liten stund och jag tror nog han blev varm i kläderna efter att mamma gått. Vi mjukstartar idag så jag ska strax kila iväg och hämta hem honom. Under tiden har jag hunnit med det som jag försökte hinna med igår men inte fick till. Resväskorna är nu alla uppackade, tvätten tvättad och vikt. Han även med att dra några varv uppe med dammsugaren och plocka i ordning. 

 

Solen kikar fram och dagen bjuder på en riktigt frisk och fin vinterdag här i Stockholm. Samtidigt som solens strålar letar sig in så letar sig energin tillbaka till mig och jag får sådan lust att plocka, fixa och göra om hemma på både stora och små plan. Så typiskt mig! Det kliar inte bara i fingrarna utan i hela kroppen;-)