Här kommer premiärfilmen med nya kameran. Naturligtvis med Philip i fokus. Mitt under matning och även mamman och mormor fick vara med i bild;-) Philip är en cool kille som tar det hela med ro <3<3<3

Alla fantastiska mammors dag och idag får även jag också fira morsdag för första gången i mitt liv! Philip var inte sämre än att han med pappas hjälp överraskade mamman imorse med en jättefin morsdagspresent! Tänk att han bara är tre veckor gammal och redan vet vad mamma behöver;-) Underbara unge & underbara pappan <3<3<3

Då har vi alltså hamnat mitt i helgen, den som varit planerad sedan länge! Planerad tillsammans med mamma & pappa. Det är samtidigt travhelg på solvalla. Där skulle vi ha varit både idag och imorgon. Så blev det inte riktigt, men mamma & pappa är här. Dom sköter om vårt hus. Skippar delar av travet för att umgås med oss så mycket som vi kan och samtidigt sköta om vårt hem. <3<3<3

Idag blev jag och E hembjudna till vårt eget hus på middag. Vi lämnade bort Philips 16.30 matning och smet iväg hem. Hemma möttes vi av en fantastisk middag. Gott grillat kött med massor av goda tillbehör. En underbar middag väntade på oss! Vi fick oss även en glad överaskning när vi såg att det var dukat för 6 personer. Farzad, Linda & Meja kom på besök. Väldans trevligt och väldigt fint ordnat!!

Att sedan gräsmattan var klippt, tvätten tvättat och hängd, blommor vattnade, ogräs rensat, blommor planterat och Philips rum färdigmålat var helt underbart! Vilken hjälp vi fått och vilken uppassning i vårt eget hem! Helt otroligt<3<3<3<

Vi var hemma i 2 1/2 timme innan det var dax för oss att återvända tillbaka till sjukhuset och vår älskade lilla son som låg och väntade på oss. Jag som annars haft lite "panik" när jag varit borta mer än en timme tyckte faktiskt att tiden gick alldeles för snabbt. Det lite dåliga samvetet kom smygandes igen. Kändes som om vi bara dök upp, åt lite mat och sedan försvann iväg igen. Känslan av att vi aldrig hann prata och umgås kom krypandes så fort vi satt oss i bilen. Men den lilla lilla stund vi fick betyder mycket och nu klarar vi av några veckor till här på sjukhuset och när det gäller maten så käkar vi nu glatt frysmat, nudlar och annat gott ett tag till. Vi lever länge på detta nu;-)


Just det, det stod en överaskning i vardagsrummet också. En vagga till Philip från mormor & morfar. Vaggan är urgammal och om jag inte minns fel så är den från 70-talet. Eller är jag fel ute nu farmor?? Hur som helst är vaggan gammal och kommer ursprungligen från min farmors släkt. Nu har pappa/morfar slipat, målat och fixat den snygg igen och mamma/mormor har ordnat nya fina lakan till den. Så Philip har nu även en säng som väntar på honom hemma;-)






Dagens Philip väger idag 1240 gram och dagens status är BRA! Vi har myst, matat och myst hela dagen förutom då mamma & pappa smet iväg hem. Farbror doktorn har också tittat på Philip idag. Ett ultraljud på hjärtat var dagens göra för doktorn. Tanken var att det skulle badas idag också. Men vi tar det imorgon istället eftersom det varit så mycket annat idag. Dagarna blir lätta tuffa när man är så himla liten;-)
Vi har testat dom fina sockarna som sköterskan Christina stickade åt Philip medan vi bodde på Huddinge. Dom är ursöta och sitter som ett smäck på mini fossingarna;-) <3<3<3







Nu är det två trötta och mycket nöjda föräldrar som säger tack för idag och kryper ner i sängen. Vilken dag, vilken lördag det blev!! Imorgon är det visst söndag och dessutom morsdag. Jag som trodde jag skulle få vänta ett helt år till innan jag skulle få fira mitt livs första morsdag! Vad snopet det blev! Jag firar alltså som alla andra mammor morsdag imorgon. Konstigt;-) Vi väntar oss också besök av mormor och morfar efter att dom varit på elitloppet. Så nu kryper vi ner och laddar för ännu en spännande dag!

För tre veckor och tio minuter sedan föddes vårt lilla mini pyre. Då ynka 946 gram, idag tre veckor gammal väger han hela 1222 gram! Stora killen växer så att det knakar;-) Vi försöker registrera hur stor han är hela tiden och jämför bilder. Även om vi inte gör någon märkbar skillnad så kan vi ändå ana att han växt en hel del sedan han föddes. Ska bli spännande och se vad mormor och morfar säger som träffade honom när han var 2 dagar gammal och träffar honom igen nu i helgen.



För tre veckor sedan i mammas famn för första gången.




I mammas famn härom dagen. Man ser lite skillnad, eller hur??


Så har vi kommit till tiden som jag under våren gått och längtat  så mycket efter. Tanken var att jag den 18 maj skulle ha jobbat min sista dag och att jag nu skulle vara hemma och endast NJUTA av den sista tiden!! Förbereda inför bebis ankomist, fixa hemma, fixa bebisrummet, baka och spendera tid i solstolen. Förra helgen skulle vi ha åkt till Ullared tillsammans med Farzad & Linda. Denna helg har mamma & pappa bokat sedan länge. Dem kommer ner och vi skulle ha gått på elitloppet. Veckan som kommer skulle vara fortsatt fullspäckad då jag fyller 25 år, E:s bror med familj och även farmor & Johnny skulle ha kommit på besök. Sedan helgen därpå hade E:s pappa kommit på visit. Det var alltså en hektisk vecka/helger som väntade med massor av besök. Jätte jätte roligt samtidigt som jag funderade på hur mycket ork jag skulle ha och hur stor jag skulle vara.

Nu blev det inte riktigt som jag hade planerat och tänkt! Istället för att vanka omkring höggravid hemma och ladda inför en helg med förhoppningsvis massor av sol, grillning, elitlopp och mys hemma med mamma, pappa och Julius så väntar vi nu besök här på sjukhuset istället. Mamma, pappa & Julius kommer som planerat dock så får vi umgås i lite andra former. Det ska bli jätte roligt ändå! Dom smyger säkert iväg på elitloppet och kanske skickar jag även med E så han får se lite annat;-)

Sedan blir den kommande veckan rätt trevlig ändå då eftersom att farmor & Johnny kommer förbi på visit här istället. Tråkigt att inte få visa dem huset och umgås med dem där. Men istället får farmor träffa sitt barnbarnsbarn för första gången och Philip får träffa världens bästa gammelfarmor!;-)

Nu är det matpaus en stund till här och jag ska göra E sällskap ute i friska luften. Skymtar lite sol bakom gardinen idag. Undra om det är varmt ute? Har inte varit ut på någon dag nu. Igår skulle jag gå ut men när jag väl kom ut så kändes det inte så roligt att vara ute själv. Tur att mamma kommer ner i helgen. Kanske det kan bli en liten promenad iaf. Skulle nog behövas! Jag tror att promenad, surr och fika skulle göra susen. Men orken, krafften och sällskapet saknas. E och jag försöker tillsammans gå ut en sväng, men båda får lite "panik" av att vara borta båda två samtidigt. Ensam är det inte alls roligt att gå ut.

Slut tjatat om detta! Nu blev det ett långt tramsigt inlägg om allt och inget. Bra jobbat om man orkat läsa allt detta! Det jag ville ha sagt var att min prins växt och blivit stor, det är huvudsaken!! Mammas lillhjärta<3<3<3

Precis efter att Philip myst färdigt med mamma och kommit tillbaka till sängen så kom det efterlängtade!!! ÄNTLIGEN! Undra om alla småbarnsföräldrar blir så här glada över "lite" bajs!??

Nu säger vi tack för idag & godnatt. Jag lovar att det är två glada och lättade föräldrar som kryper ner i sängen nu. Tänk att så lite kan göra en så lycklig;-)

Häromdagen var lyckan total över att få sondmata sitt barn igen. Rutiner har skapats och lilla Philip styr nu mammas och pappas liv dygnet runt. Eller inte hela dygnet. Nattetid så får vi sova medan sköterskorna tar hand om vår prins. Men från 07:00 - 24:00 styr han oss;-) Så kommer det förhoppningsvis att vara nu tills att han flyttar in till oss. Det var ett STORT framsteg att få sondmata igen och det är med GLÄDJE varje måltid. <3<3<3

Philips duktus är fortfarande öppen och han behöver hjälp av cpap:en för att trycka ner luft i sina lungor. Han har fått lov att ha cpap i sängen, men utan då han sitter hos mamma och pappa. Sista dagarna har han dippat även hos mamma och pappa. En stund utan cpap och sedan har han tvingats ta på den igen. Igår var en rätt jobbig dag för vår lilla kille och idag är det ännu jobbigare. Vi klarade precis matningstiden utan imorse innan det blev jobbigt och sedan tog det rätt lång tid innan han återhämtade sig. Så idag har cpap varit på hela tiden. Det har även varit lite jobbigt att vara utaför sängen en längre tid idag. Såklart känns det i våra föräldrahjärtan och det känns jobbigt att inte kunna göra något. Läkarna säger att detta är helt NORMALT att dom svänger när dom är så här små. Ena dagen kan vara hur stabil som helst och nästa dag jätte jobbig. Men som förälder så blir man lätt knäpp i huvudet av sitta och lyssna på det evigt plingande ljudet, stirra på skärmen och siffrorna som hoppar upp och ner hej vilt! Extra jobbigt blir det när det tidigare varit så stabilt! Det plingande ljudet ekar sig fast i huvudet och plingar fast man inte befinner sig i salen. Ännu värre är det när läkarna har rondering och vi föräldrar behöver ha hörselkåpor på oss. Då hör man ingenting! Så då har man fullt upp med att titta på skärmen! Detta gör mig GALEN!

Nu hoppas vi att det var en dålig dag idag helt enkelt och kanske påverkade det att det idag har varit lite stökigt och rörigt i salen. Vi hoppas på en lugnare kväll och framförallt en lugnare och bättre morgondag!

Om vi ska ta fram något BRA och positivt från denna tisdag så kan vi göra en notis om att Philip ökar fint i vikt och klarar bytet från kuvös till värmesäng galant. Han håller temperaturen jättefint och värmen i sängen sänks hela tiden. Snart är han nog inte vid behov av värmesäng över huvud taget! SKÖNT!


Just nu sitter E och matar och jag passade på att smyga in och ta en alldeles färsk bild.



Hjärtat med hela utstyrseln på. Nappen har han också lyckats få rum med. Nappen är jätte jätte god, speciellt strax innan mat.

Nu har vår fina vagn äntligen anlänt! Den har funnits på plats rätt länge, undanlagd på bigbaby. Även om det dröjer innan den första åkturen tas med vagnen så kände vi att vi ändå ville hämta hem den. Känns lite bättre att ha den hemma på plats. Redo för Philips första åktur;-) Jag som tjatat på E om att jag ville hämta ut den i juni så att jag hann ha den hemma och privköra den i huset några veckor innan bebis ankomst. Nu hann bebis komma före vagnen och vagnen står hemma i tvättstugan. Kanske får jag smita hem någon dag med lite tvätt och passa på att provköra den en snabbis;-)


Så här ser Philips vrålåk ut, hoppas att han kommer att gilla den!

Dagens positiva här på neontalen idag är sondmatning! Philip äter ju min mjölk fast han får den genom sond. Från början så skötte vi detta själva. Satt och sondmatade honom. Men efter lite krångel med magen så fick Philip testa äta med hjälp av matdropp. Detta har fungerat bra och han har ätit den mängd han ska fast på mycket längre tid. Visserligen skönt att en maskin ger honom maten när han ska hålla på och äta i tre timmar. Samtidigt väldigt jobbigt att anpassa sig efter en maskin. Idag så kom äntligen målet som vi väntat på. Matmaskinen bort och istället får nu jag och E sitta med vår son/vid hans sida och mata honom.

Som mamma så har det ibland varit lite jobbigt att sitta bredvid mitt barns säng och se på medan en maskin ger honom min mat. Även om det har känts bättre att ha honom i famnen. Men den känsla som infann sig imorse när jag fick sitta med min son i min famn och själv få ge honom min mat igen, den känslan var oslagbar!! Även om han får mat via sond. Känslan var ändå obeskrivlig!

Ibland så glädjs man åt det lilla <3<3<3<3<3<3

Om jag fick dela ut en dagens ros idag så skulle den rosen gå till våra fina grannar!! Vi åkte hem idag (igen) både jag och E. Vi kände att gräsmattan var vid stort behov av att bli klippt. Samt att vi väntar på papper från försäkringskassan. Tanken var att E skulle åkt själv, men jag tog chansen och smet med jag också. Fick lämnat lite tvätt, vattnat lite blommor och tillbaka fick jag med mig rena sängkläder. Men när vi klev ur bilen hemma så kom grannen och hälsade, undrade hur vi mådde och berättade att han klippt gräsmattan igår. Först fattade inte jag att det var vår gräsmattan han pratade om. Men det var faktiskt vår gräsmatta som han klippt!

Hur snällt är inte det?? Enligt honom så var gräsmattan det sista vi behövde tänka på. Tänk att vi är så lyckligt lottade med så fina människor runt omkring oss som hjälper oss till höger och vänster. Till och med grannar som vi knappt hunnit träffa och pratat med tidigare. Underbara, snälla och fina människor! Jag tror inte någon förstår hur tacksam och glad vi är över hjälp runt omkring. Kanske inte så märkvärdigt med att få en liten gräsmatta klippt. Men för oss betyder det jättemycket!! Vi fick istället en liten stund hemma i våra solstolar istället. Den stunden lever vi på i flera dagar nu;-)

Efter kvällsmys tillsammans med mamma säger nu Philip godnatt! Även föräldrarna stupar i säng nu och säger tack för idag! Imorgon tar vi nya tag!!

Lördagar tycks ha blivit Philips badardag. Först några timmars mys hos mamma sedan badet och sist men inte minst en timme mat. Just det, Philip äter idag 1 timme och vilar sedan 2 timmar. Ett steg frammåt, hoppas att han klarar det bra;-)




Philip fullkomligt ÄLSKAR att få sprattla i vatten. Tycker dock inte att det är lika roligt när mamman kommer med tvättlapparna.




Att bli insvept i varma handdukar efter badet och få ligga still och mysa är ändå helt OK!

Idag har vi fått höra tre saker som ligger Philip närmast till hands för tillfället. Doktorn berättade för oss imorse att Philip nu i första hand ska se till att komma ur cpap:en (sak nummer 1), få ordning på maten (sak nummer 2), Flytta in till mamma och pappa (sak nummer 3). Den tredje sist nämnda saken gjorde såklart att vår fredag genast blev mycket bättre! Om det nu handlar om dagar eller veckor spelar ingen roll. Det kändes bara skönt att få höra doktorn själv säga det till oss. Allt detta får såklart gå i Philips egna lilla takt och vi hänger med och stöttar honom i det. Det lättade lite i våra hjärtan tack vare dessa ord så pass att vi vågade oss iväg och äta lunch utanför sjukhusets väggar.

Vi passade även på att köpa en första grej till Philip sedan han föddes. En blå/vit randig filt från P.O.P och en snuttefilt från geggamoja. Kläder är svårt för tillfället och lilla pyret får nöja sig med filtar så länge;-)




I skrivande stund ligger grabbarna och har eftermiddagsmys tillsammans. Dock efter solsken kommer regn, eller!?? Efter en stabil och bra förmiddag så svajar Philip i saturationen just nu. Lite sliten efter förmiddagen gör så att han alldeles nyss blev tvungen att ta på cpap igen trots att han ligger hos pappa och myser. Det gör såklart ont i mammahjärtat eftersom han blir så ARG på den där jäkla snabeln han blir tvungen att ha på sig:-( Man riktigt ser hur han myser när han får ligga utan den. Nu håller vi tummar att det bara är en tillfällig svacka för dagen eller till och med för eftermiddagen.

Fast att man bor här på sjukhuset och tillbringar den mesta delen av tiden tillsammans med Philip, antingen med honom i famnen eller sittandes bredvid hans säng så har det skapats rutiner. Vi kliver upp runt 7-7.30 och går och lägger oss i bästa fall 00.30. Lunch äts kring 14 tiden och middag runt 19. Ungefär så ser dagarna ut. Tiden där i mellan är vi tillsammans med Philip. Alla påminner oss om att gå ut i friska luften. Det gör vi också, i samband med lunchen. Vi har till och med rutiner när det gäller vem av oss som sitter med Philip hud mot hud. Jag brukar ta morgonpasset, E tar eftermiddag och jag tar kvällen. Varför det har blivit dessa tider/rutiner har vi nog ingen aning om. Men just nu så ser våra dagar ut så här;-) Och tiden den tickar på rätt snabbt. Dagarna går ganska så snabbt ibland;-) Det har än så länge inte skapats någon tid där vi ligger inne på vårt rum och tex. kollar tv eller liknande. Ingen av oss har ro till det. Enda gången någon av oss går in på rummet är när den andre av oss sitter med Philip. Då känns det lättare att slita sig in till rummet för tex. bloggning, vila och ev. telefonsamtal.

Idag har pappan som vanligt tagit eftermiddagspasset och idag såg det ut såhär...



Den stora nallen som Philip fick av farmor & farfar har sköterskorna tejpat fast på cpap ställningen.







Om det är någon av oss som slappar på rummet en liten liten stund så är det pappan. Han tycker att sjukhussängarna är ganska så roliga och skulle nog kunna tänka sig en sådan även hemma;-)

Idag fyller lilla Philip 14 dagar och dagen till ära så är han stor nog att ta steget ut från sin kuvös till en säng. Philip har fått en värmesäng. Undra vem som är gladast, Philip eller mamman & pappan!?? En helt ny värld öppnar sig för oss då vi mycket lättare kan ta hand om vår son. Fantastiskt! Dock har han fortfarande cpap då han ligger i sängen men slipper den så fort han får komma till mamma eller pappa. Vi hoppas att han snart slipper ha den i sängen också. Då blir allt som det var ifrån början och allt blir ännu mer lätthanterligare.



Philips nya säng. Kuvösen är nu ett minne blott!




Philip är så liten så han försvinner i sängen och syns knappt. Men han finns där under filtarna;-) Dessutom skippade vi det tråkiga sjukhustäcket som han fick först. Vi valde istället att inviga hans nya fina filt som han fått i present av mormor & morfar.

För första gången sedan Philip föddes så lämnade både jag och Eric sjukhuset för att göra en snabbvisit hem. Hem för att kolla till huset, snabbtvätta lite kläder, vattna blommor och få med rena kläder. En konstig känsla att bara vara jag och Eric själva. Båda två for runt stressade hemma, tittade på klockan och kände att vi måste skynda tillbaka. Sköterskorna visste att vi åkte hem en snabbis, de har våra nummer, vi har deras direktnummer och ändå känner man klumpen i magen när man inte finns i närheten. Fy, så hemskt! I fortsättningen får nog en av oss åka och den andra stanna med Philip. Känslan var hur som helst JÄTTE KONSTIG! Allt som allt var vi borta i exakt två timmar. Förmodligen dom två längsta i mitt liv. Kändes som om vi vart borta hela dagen när vi kom tillbaka.

Det jag ville säga med att vi åkte hem var att i brevlådan låg ett fint litet paket adresserat till mig. Innehållet visade sig vara till både föräldrarna och främst till Philip! En ursöt skyddsnalle till Philip och en lyckosten till föräldrarna. Denna nalle kommer få vaka över Philip medan jag skall krama amuletten HÅRT! Tack snälla underbara Linda för att du tänker på oss och ger oss styrka;-)




Inte nog med detta fina paket så när vi kom tillbaka till vår son så låg ännu ett paket och väntade. Detta paket adresserat till pappan. Själva anledningen visade sig vara att pappan har namnsdag idag! Självklart har jag noterat detta i min almanacka, men eftersom jag inte tittat i den under de sista 14 dagarna så har jag inte haft en tanke på att det just är Eric idag. Så både pappan och morfar har alltså namnsdag idag.
Paket till pappan kom från farmor och farfar. Det roliga är att paketen såg likadana ut. Levererad från samma företag och med samma "tanke". Innehållet såg lite annorlunda ut. Lyckosten innehöll även detta paket. Så nu jäklar ska både jag och Eric krama våra amuletter ikväll!!;-) En nalle fanns även i detta paket, så klart var nallen tänkt till Philip. Dock är nallen för tillfället liiite större än självaste Philip. Så här såg det ut...



Philip har ju redan hunnit få kläder från både mormor, morfar och farmor. Kläderna är såklart i mini storlekar men så länge Philip ligger i kuvösen så får han ej ha kläder på sig. Så kläderna som är i den allra minsta storleken 32 har nu nallen fått låna så länge;-)

Philip väger 1066 gram idag när han är 13 dagar gammal. Tänk att han imorgon blir hela två veckor gammal! Två veckor av hans liv är avverkade. Två veckor fulla av händelser och ett liv mer likt en berg- och dalbana. Gossen själv tycks ta det hela med ro och all personal som träffar honom öser beröm över hans lugn. Jag och Eric som föräldrar vet inte så mycket annat, så för vår del är det helt naturligt att han är så lugn. En liten tendens till att bli något upprörd imorse vid blöjbytet och sköterskan blev helt till sig av lycka att han visar åtmonstonde lite humör. Jag och Eric tror nog att hans ärvt sitt lugn och temprament efter sin mor;-)

Jag bjuder idag på två dagsfärska bilder av vår lilla prins <3



I mammas famn är det så himla mysigt tycker Philip, som för övrigt börjar bli mer och mer vaken.




Så mysigt hos mamma att det är svårt efter en stund att hålla sig vaken.

Efter snart två veckor så kan jag redan nu konstatera att livet jag, Eric och Philip lever här på neontalen inte är helt enkelt. Att föda barn trodde jag enbart var ren och skär lycka. Det är det också! Men att leva med ständig oro 24/7 är inte det lättaste. Att inte våga blicka längre fram än dagen som just äger rum. Att alltid gå omkring med tårar nära till hands. Att känna den där klumpen i magen ständigt. Att inte kunna slappna av och bara få njuta som den lilla familj vi just har blivit. Allt detta och mycket mycket mer hör till när man tillbringar tid tillsammans med sitt lilla lilla barn på neontalen. Man är omringad av fantastiska människor som tar hand om både oss och vår lilla son. Man möter andra föräldrar och ser i deras ögon att dem känner precis som vi. Man förstår snabbt att man inte är ensammen om att gråta sig till sömns om kvällarna. Livet på neontalen är en berg- och dalbana. Ett steg frammåt och två steg bakåt.

En sak är då säkert att alla mammor där ute som föder sina 4 kilos klumpar, åker hem efter någon dag med sin stora bebis och sedan gnäller över ömma bröst, kolik eller vakna nätter borde tänka om. Sluta gnälla och var glad över att barnet är stort, vaket och håller igång hela nätterna. Allt detta som alla mammor gnäller över är skit saker. Små saker som man egentligen inte borde gnälla om.


Efter en lite tung och jobbigt helg så känns det idag lite bättre och vi kämpar på med nya krafter! Som familj är man väldigt väldigt skör när man bor här och det behövs inte mycket för att man ska falla pladask på marken igen. Ungefär som om vi alla tre håller på att lära oss att gå. Livet kan vara tufft ibland, men efter detta så skall jag i alla fall sluta klaga på småsaker. Man får lära sig att uppskatta och se på livet ur en annan synvinkel.


Innan jag går in till mina fina killar som ligger och väntar på mig så avslutar jag inlägget med en bild på världens vackraste lilla kämpe! Vårt underbara älskade lilla mini pyre (som idag väger 1002 g.) Kilo gränsen är alltså passerad;-)

I dag tror jag att det är lördag, strunt samma! Vilken dag det är har mindre betydelse. Vi har slutat bry oss om det är mån, tors eller söndag. Det som betyder något i mamma- och pappahjärtat är att lilla Philip har ökat i vikt idag med. Denna gång så pass att hans födelsevikt nu är passerad! Lilla hjärtat väger idag 968g. Detta värmer såklart i våra hjärtan<3<3  Ett annat stor händelse här idag är att premiärbadet här i livet är avklarat! OM han tyckte det var skönt?? Han fullkomligt NJÖT av att få komma ner i det härliga badet.

Tänk att så små ting (kan tyckas) kan betyda så oerhört mycket och fullkomligt rädda ens dag totalt;-)





Att först få bada och sedan värma sig bland handdukar innan mammas famn väntade var livet tyckte lilla Philip! Älskade lilla mini pyre, som mamma och pappa ÄLSKAR dig!!! <3<3<3

En vecka har det nu gått sedan vår älskade lilla mini prins kom ut till stora världen. Han är idag 7 dagar gammal och väger 870 g, 35,5 cm lång. <3<3<3<3<3 En vecka likt en berg- och dalbana har det varit. Förmodligen kommer vi åka denna karusell ett tag till. Vi har under veckan som gått levt i vår lilla bubbla och lär nog leva i den ett tag till. Hade tänkt sätta mig ner och försöka sammanfatta det som skett och hur lilla Philip kom till världen. Detta känns för stort och alldeles för jobbigt att göra just nu, så det får vänta ett tag till. Tids nog kommer kraft nog att kunna göra det och då i både text och bild.

Just nu tänkte jag bara göra en notis om att lilla hjärtat fyller 7 dagar och att vi alla tre mår bra. Lilla pyret är en stark kille och föräldrarna är mäkta stolta!! <3<3 Vi har sedan Philips födelse tillbringat vår tid på Huddinge sjukhus neontalavdelning. Igår fick vi flytta till Danderyds neontalavdelning. Så här på Danderyd bor vi nu hela lilla familjen. Lilla hjärtats första biltur här ute i stora världen blev i en ambulans. Han tyckte nog det var lite spännande för han klarade sin livs första bilresa galant;-)

I skrivande stund så sitter mamman själv inne på rummet medan pappan är i Philips sal och myser med honom. Hjärtat skriker efter mina fina killar så jag tänkte inte skriva mer än så. Skall gå och pussa på mina hjärtan <3<3

Vecka 30

Kroppen: Det är vanligt att brösten läcker råmjölk "kolostrum" redan nu. Det brukar inte vara fråga om några stora mängder, men det kan det vara bra att införskaffa en skön amningsbehå utan byglar som du kan ha om natten.
Om förvärkarna upplevs som smärtsamma är det en signal om att allt inte står rätt till. Detta inträffar vanligtvis efter en lång arbetsdag eller då du är jäktad. Ta det lite lugnare och förkorta gärna dina arbetsdagar. Om du får kraftiga sammandragningar brukar man kontrollera livmoderhalsen för att se att den inte är försvagad och öppnar sig i förtid. Om så är fallet kan sjukskrivning vara aktuellt för att man ska kunna vila. Ibland rekommenderas en kortare tids sjukhusvistelse och/eller läkemedel som stoppar sammandragningarna.
De flesta föräldrar kommer nu att börja eller har redan påbörjat en föräldrakurs eller förlossningsförberedande kurs.

Barnet: Barnet växer mycket och ökar nu från drygt ett kilo till tre och ett halvt kilo på bara tio veckor. Barnet vaggas till sömns av mammans rörelser och vaknar ofta när hon lägger sig. Den dygnsrytm som barnet har i slutet av graviditeten kan även hålla i sig efter födseln, men det är inte säkert. Barnet hör många ljud inifrån mammans kropp, bland annat ljud från mammans hjärta och mage. Ljud från magen kan i vissa fall uppgå till så mycket som 80 decibel vilket kan jämföras med en kraftigt trafikerad gata.

Idag har vi tillbringat stora delar av dagen för provtagningar på Danderyds sjukhus. Provtagning och väntetider är inte den roligaste sysselsättningen man kan pyssla med en dessutom väldigt grå, snöig och regning tisdag. Droppen hade nog varit om läkaren gjort som hon ev. tänkte... nämligen låta mig stanna kvar på sjukhuset. Nu fick jag istället med mig en dunk hem som under 24 timmar skall fyllas med urin för provtagning. Så jag är oerhört tacksam över att jag fick åka hem, lägga mig i soffan hemma och ha dunken för mig själv på mina alldeles egna toalett hemma.

E han har varit med och varit stöd hela dagen och när vi kom hem så har han ägnat eftermiddagen åt att fortsätta måla i bebisrummet. Känns så himla roligt att vara igång med fixandet av detta rum. Kan knappt bärga mig tills jag får åka till ikea för inhandling av spjälsäng, byrå, gardinstänger och lite annat fix. Och sedan det bästa av allt... Sätta upp gardiner, lampor, säng, skötbord m.m.

Just nu så har jag strängt ikea förbud och får nog lugna mig lite till. E ger mig order om att vila och ta det lugnt. Han passar upp, fixar och donar för mig <3<3 Kanske borde jag njuta!? Men det är faktiskt inte så roligt att känna sig fullt frisk men få order om att ta det lugnt och vila.

Den här tisdagen känns väldigt grå och tråkigt precis så som vädret är ute just nu! Mitt humör är verkligen i botten idag känner jag:-( Imorgon skall jag åter till sjukhuset för kontroller. Håller tummar och tår för att morgondagen går bra och att vi får åka hem och som planerat gå på föräldrautbildning på eftermiddagen. Det sköna vädret får gärna också komma tillbaka. Lovar att humöret skulle kunna bli lite bättre om vädret fortsätter skämma bort oss så som det gjort under hela april månad.

E är i skrivande stund och spelar tennis med grabbarna. Jag funderar på om jag skall bädda ner mig i antingen soffan eller sängen.

Projekt bebisrum är nu påbörjat. I fredags beställde jag gardiner, kuddar, lampa och sängkläder till bebis blivande rum. I dag kom sms avi om att ett paket fanns att hämta ut. Snabba puckar! Så jag hämtade ut paketet och E har börjat måla. Så äntligen har vi kickat igång detta lilla roliga projekt;-) Eller vi, rättare sagt E som kickat igång det hela. Jag pekar, klickat hem saker och har tankar kring det hela medan E håller med och jobbar;-)

Roligt är det i alla fall och jag tror och hoppas det kommer blir jättefint!

I eftermiddag hade jag kontroll hos BM igen med tanke på det höga blodtrycket som visade sig i torsdags. Så efter en helg med ordentlig vila, lugn och ro så var blodtrycket fortfarande högt och protein i urinet visade sig. Så imorgon har vi fått en tid på specialistmödravården på Danderyds sjukhus för ytterliggare kontroller och provtagningar för att kolla så att lilla <3:at har det bra i magen. Känns jätteskönt att man är väldigt noggran med kontroller och provtagningar. Även om jag avskyr att inte riktigt ha 100% kontroll och veta exakt vad som händer och sker. Gillar inte att inte veta/känna av om kroppen inte fungerar som den ska göra. Viktigast är att lilla <3:at mår bra och det hoppas jag att h*n gör!


Ikväll är ordningen åter i tv tablån och mitt favoritprogram "en unge i minuten" är tillbaka. Så ikväll blir det med andra ord tv kväll för hela slanten;-)