Mormor & Morfar!

Då har jag och Philip checkat på Alnö för några dagar! Morfar gör rent och fyller poolen medan Philip håller koll!


Allt för min syster!

Philip sover, E roar sig med grabbarna på stan och lugnet har liksom lagt sig här hemma. Godisskålen och en bacardi breezer dukades fram till mamman och kvällens film på tv4 är visst "Allt för min syster". Åh, herregud! Jag vet att jag inte borde, men jag kan omöjligt låta bli. Den filmen är så bra, så gripande och det blir så många många tårar. Så nu är det kört... Det blir en kväll själv i soffan stortjutandes framför tv:n. 
 
Frågan är om jag borde redan nu tvätta bort mascaran så det slipper svida så mycket i ögonen!?
 
Tjejkväll/mammkväll it is!

Lördagsmys!

Ikväll har jag och Philip lördagsmys på egen hand medan pappa E är i stan och träffar vänner. Mysigt har vi, jag och min lilla älskling! Chips, festis och Pippi långstrump är det som gäller!


Första dagen

Min och Philips första semesterdag. Eller nja, inte riktigt då. Semestern börjar inte förrän på måndag ordentligt. Idag är våran lediga dag. Startade dagen tidigt tidigt. Varför bryta trenden när vi klivit upp mellan 05-06 övriga dagar denna vecka? 
 
Sedavanlig morgon med bolibompa på tv:n, en kaffekopp till mamman och mysstund i soffan. Frukost åt vi ute när solen kikade fram ordentligt. Bestämde oss för att packa ihop en badväska med lite fika och cykla ner till badplatsen nedanför oss. Trodde aldrig att Philip skulle bada över huvud taget. Men tänkte att det kan vara mysigt att bara gräva i sanden och fika där nere. Men Tjii fick jag!
Till en början en aning skeptiskt och lite "feg" och innan det var klart så ville ungen varken gå upp och fika eller cykla hem för lunch. Det blev någon timme innan vi cyklade hem för lunch och vila. 
 
Barnet sover fortfarande och jag har hunnit köra en maskin tvätt, dra ett varv med dammsugaren och torkat golven. Även hunnit dricka en kopp kaffe i lugn och ro. Inte illa! Nu får gärna barnet vakna;-)
 
 
 

Semester!!!

Ja men då så, då vankas det semester för två av oss i denna familj. Jag och Philip har gjort vårt på jobb och dagis på ett par veckor. Hela 5 veckors semester för min del och Philip har hela 6 härliga veckor framför sig;-) E jobbar en vecka till innan han också har semester. 
 
Känns så himla skönt och efterlängtat. Det ska bli helt fantastiskt att få spendera så många veckor tillsammans. Det ska bli så skoj att få spendera så många veckor tillsammans och uppleva Philips första "sommarlov".
Vi har lovat varandra att inte planera och stressa för mycket. Även om en hel del planer ändå tycks ta form. Viktigast att vi tre är tillsammans <3
 
 
Fick precis ett litet lycko-samtal och ett positivt besked på en stuga som vi nu ska få hyra ett par dagar i Skrea. Så nu blir det helt plötsligt en liten tripp söderut också;-)
 
 
För att fira semestern så lagades det god grillad middag här ikväll. Till middagen gott rödvin och till efterrätt glass och jordgubbar! Mums! Nu ska jag lägga luta mig tillbaka här i soffan och se på Ernst. Njuta av att semestern äntligen är här!
 
 
 
 

Midsommar 2013

Midsommarafton var fantastisk på alla sätt och vis. Strålande väder, glada barn, trevliga vänner, dans och sång runt midsommarstång, sillunch, sommartårta, grillat och ja allt som hör midsommarfirandet till.
 
Vi startade dagen med firande i Fresta. Små kransar tillverkades, stången kläddes och sedan blev det dans och sång. Dagen fortsatte sedan hemma hos Farzad och Linda. Klassisk sillunch, barnen lekte, vi njöt av solen. Perfekt! 
 
 
 
 
Midsommarbarn ♥♥♥
 
 
 
 
 
En sån mysig och trevlig dag från morgon till sena natten. Barnen somnade fint alla FYRA och vi vuxna hade trevligt ända in på natten. Inte förrän klockan var runt 2 så promenerade vi hem med sovande små barn i vagnar och kom i säng. Så med alldeles för lite sömntimmar och med små kids som vaknar samma tid som vanligt pigga och glada så är energin inte alltför hög här hos oss idag. 
 
Men vad gör det när det är midsommar en gång om året ;-) 
 
 
 
 

Saltkråkan!

Min nyklippta kille startar dagen att sitta som ett litet ljus framför saltkråkan. Vi som måste äta frukost, hoppa i kläder och cykla till dagis...


IKEA

Måndag och det är min tur att få vara ledig. YES! Det är alltid så skönt när söndagskvällen är kommen på jobbet och man åker hem med vetskapen om att det nu väntar två lediga dagar så här i början på veckan. Skönt! Endast två dagars jobb sedan innan ledighet stundar igen över midsommarhelgen. 
 
Philip har sovit oroligt sista nätterna och i natt fick ungen fnatt och skulle prompt vara vaken tidigt tidigt. Alldeles för tidigt. Morgonen var seg och trögstartad till en början fram tills att Linda och William hörde av sig och kom förbi på en spontan date. Tack, det räddade vår förmiddag! ;-)
 
Grabbarna lekte ute i sandlådan, jag och Linda drack kaffe och fick en chans att surra i kapp. Det går så otroligt långt mellan varven nu när vi alla är tillbaka i arbete och dagistider. Men är ändå glad över att kontakten bibehålls med fina människor som man lärt känna under året som föräldraledig. 
 
 
Philip sover fortfarande och kanske vore det läge att väcka upp honom så att han inte sover för länge och sover bättre i natt istället. Fast å andra sidan är det rätt skönt just nu när han sover ;-)
E ska jobba över i eftermiddag så honom får vi nog inte hem förrän runt 19 tiden ikväll. Jag var lite sugen på en tur till ikea. Hade planer på att åka imorgon men kanske vi skulle ta en eftermiddagstur dit så fort Philip vaknat. 
Vi får se vad lilleman säger och vilket humör han är på när han vilat färdigt. Har jag tur är killen på strålande humör ;-) 
 
 

För två år sedan

Vissa datum liksom sätter sig fast mer än andra. Imorgon är ännu ett sådant datum som vi förmodligen alltid kommer att bära med oss lite extra. Ett datum och en dag med stora känslor av olika slag.
 
För två år sedan imorgon, alltså den 16:e Juni 2011. Dagen med stort D! Den dag då vi var tillräckligt "mogna" för att få ta med oss våran lilla mini-bebis och för första gången lämna läkare, sköterskor, sjukhus och åka hem. Hem till vårat hus på hyacintgränd för allra första gången. Jag kan tänka mig att känslan när man för första gången åker hem som en liten familj på 3 alltid måste vara något alldeles speciellt oavsett om man spenderat en natt eller två eller som vi 6 veckor på sjukhus. 
 
Hos mig väcker morgondagen många känslor och många minnen poppar upp. Det var en stor dag och en dag som under 6 veckors tid varit vårt stora mål under resans gång. Dom dagar som var tunga och stunderna som var jobbiga så var det alltid till just den här dagen som man försökte se positivt på. Detta var vårat hopp och tro. Hit skulle vi nå så småningom. I början vill jag minnas att det kändes så fruktansvärt långt bort och stundvis kändes det som en omöjlighet att kunna ta med vår lilla bebis hem. Vi som hade en bebis som var så liten och skör och som dessutom var beroende av läkare/sköterskor dygnet runt. Kontroller, syrgas, kuvös och läkarvård. Minns att tankarna många gånger snurrade kring "Hur SKA vi någonsin kunna ta hand om vårt lilla barn själva"
 
Med tiden och veckorna som gick så var det absolut inget konstigt med att behöva fråga sköterskorna om "lov" att få hålla sin bebis. För känslan som vi bar på var att det var vår bebis men läkarna som bestämde, inte vi. Så läkarnas, sköterskornas och vår bebis. 
 
 
Första sommaren i huset, fantastisk sommarvärme som vi går miste om eftersom vi tillbringar 24/7 inne i akutsal, ständiga tider och ett ständigt schema att följa enligt sjukhusets rutiner dygnets alla timmar utom på natten när det var sovitd mellan kl.01 - 06. Att inte ha få sova i sin egen säng på 6 veckor. 
Ja, ni kanske förstår att den 16/6-11 då läkarna kommer in till oss och har bestämt sig för att "ni är redo att åka hem nu" är något alldeles alldeles speciellt. 
 
 Vi är redo att lämna vårt trygga lilla bo, Danderyds sjukhus.
 
 
 Bältena i stolen är tillbaka-dragna till max, liten är uppallad så gott det går så att han ska kunna sitta i stolen över huvud taget. "korven" runt nacken hjälper till att stötta och apné larmet är på kopplat. 
 
En skräckblandad förtjusning. Något som man längat efter så länge blir samtidigt fruktansvärt läskigt. Vi ska alla tre lämna vårt trygga lilla bo och klara oss helt själva. Kommer aldrig aldrig glömma känslan och tårarna som kom när vi vi kramade den fantastiska personal som varit våra stöttepelare och så viktiga personer för främst Philip men även för oss under dessa veckor. Säga hejdå till våra lilla "familj". 
Det kändes så förbjudet och fruktansvärt läskigt att ta vårt lilla barn med oss i bilen och lämna sjukhuset. Den värsta bilfärden i hela mitt liv var kommen samtidigt som känslan ändå var helt fantastisk. Vi var fria, vi var en egen liten familj och vi fick börja leva så som vi ville ha det, efter våra rutiner. (Även om det också tog sin lilla tid och vi dom första morgnarna hemma tittade på klockan och konstaterade att det borde vara rond nu).
 
Hemska bilfärd på 15 minuter som kändes som det tre-dubbla. släppte inte Philip en gång med blicken och var LIVRÄDD att han skulle sluta andas och inte klara bilresan.
 
 Välkommen hem älskling!! Äntligen hemma för första gången på 6 veckor. 
 
 
Man hinner samla på sig en hel del när man bor borta en tid. Packningen släpptes i hallen och vi kunde äntligen slappna av. Det tar på krafterna att komma hem.
 
 
 
 
2 år har gått, herregud TVÅ år! Var tar tiden vägen egentligen??
Ikväll var vi ute och cyklade på gatan. Philip gjorde premiär på sin nya springcykel och det blev succe. Han ville inte kliva av och gå in och lägga sig. Mammas älskade unge ♥♥

Snart så

Oj, vad jag känner att jag inte hinner med varken här eller hemma. Det som är så bra med bloggen är just dokumentationen av allt som händer i vårt liv. Främst allt som händer Philip. Philips första månader är väl dokumenterade och jag låg i "fas" under hela första året. Även om jag hamnade efter med framkallning av foton, skrivning i hans "första året bok" så kunde jag alltid gå tillbaka hit och bläddra i arkivet. Men nu? Vad hände liksom? Jag är inte i fas någonstans. Har inte framkallat ett kort på flera månader, inte satt in foton i album sedan...Ja, när då? Höstas? Thailand kanske? "mina första år" boken den har inte uppdaterats sedan höstas kanske? 
 
Får en sån där våg av skam och skuld över att inte hinna med och känslan av att inte räcka till och framförallt LATHET. 
 
Dagarna tuffar liksom på och livspusslet är liksom ett faktum. Som tur är så är det inte alls långt kvar till semester. Hela 5 veckors semester blir det i sommar. Efter denna arbetshelg så återstår det 6 arbetspass innan 5 veckors ledighet väntar ;-) 
 
Ska bli så härligt och jag ser fram emot massor av vad denna sommar har att erbjuda ♥♥♥
 
 
 

Finally!

Hemma från jobb och dagis. Regnet kom samtidigt som vi kom hem så vi passar på att mysa ner oss i soffan framför Pippi. Passande nog så låg det även trevlig läsning i brevlådan!


Långhelgen

Medan det ekat tomt här inne så har vi haft en perfekt långhelg tillsammans. Philip har haft sin mormor och morfar här hela långhelgen och vi har hunnit med en hel del roligheter samtidigt som det varit helt fantastiskt sommarväder dessa dagar. Underbart ♥
 
I fredags gjorde vi skansen i riktig högsommarvärme. Njöt av vädret, miljön, kollade på massa djur och körde bil. 
 
 
Favorit på skansen var helt klart bilarna som Philip gärna ville åka igen. Två gånger lyckades han få stå i kön till billarna. Först med pappa och sedan med morfar. 
 
I lördags blev det en tur till vackra Sigtuna för att äta lunch. Philip somnade i vagnen när vi kom dit och sov sig igenom medan vi åt lunch. Lagom till kaffe och glass så vaknade lilleman och var med och åt glass såklart. Kameran var med men vilade sig i under vagnen tråkigt nog. 
 
Mellan varven har vi varit hemma och njutit av solen, Philip har sprungit naken och badat i sin pool. 
 
 
 
Idag är högsommarvärmen som bortblåst, mormor, morfar och Bullen är hemma i Sundsvall igen, regnigt, grått och gummistövlar till dagis i morse. Jag känner mig inte riktigt kry i kroppen och har något ont i halsen. Ingen löpning i morse alltså och i eftermiddag väntar kvällspass på jobbet. Ja, veckan kunde startat bättre. 
 
 
 

Kvälls löpning

Dagens andra pass fick bli en tur till sandaspåret. Totalt blev det 8 km. Gårdagens intervall kändes i benen och morgonen styrkepass satt också kvar en aning i kroppen. Men så här efteråt så känns det helt okej även om tiden kanske inte var den bästa.


Poolbad!

Gårdagen bjöd på riktig sommarvärme och jag tror det vara varmast hittills!? Hur som så njöt vi ute hela dagen och Philip fick en glad överraskning i form av en pool. Upp över öronen glad över att få plaska, åka kana och leka i vattnet utomhus.

Underbart och fler sådana dagar TACK!


Födelsedagslunch!

Philip sover och vi avnjuter en födelsedagslunch, kyckling- och halloumisallad ute i solen.


Idag är det ingen vanlig dag....

För idag är det mammans födelsedag! Hipp hipp hurra hurra hurra hurra och grattis till mig :-)

Födelsedagssång, fika och paket kom bästa grabbarna med i morse. Philip var ivrig och visste inte hur fort han skulle få mamma att öppna paketet som det gömde sig ett par nya snygga träningsskor i ❤


Blombud och paket på posten dök det också upp till mamman! TACK snälla snälla ni 💕


Lördag!

Lördag och vi är på språng. Philip är nöjd som fått en iPad hållare att ha i bilen så att han kan se på film när vi åker bil. Tummen upp på det!
Så en nöjd kille ser på Karlsson på taket och äter torkad frukt ;-)