Måndag, igen. Ännu en helg ligger bakom oss och framför oss väntar en kortvecka med endast 3 dagars jobb. Tänk att vi är inne i sista veckan i Maj nu. Helt galet! Maj månad har gått så otroligt fort!! 

 

En bidragande orskak till det höga tempot genom maj månad skulle jag tro är att vi haft besök varje helg sedan april månad. Helgen som var var den första helgen vi var själva och inte hade fullt upp. Eller jo, fullt upp var det ändå kan man säga. E har haft fullt upp med svensexa planering och i lördags så ägde den rum. Så det är rättare sagt jag och Philip som varit hemma och haft en skön helg tillsammans. Igår kväll så kände jag att just den här helgen nog var väldigt välbehövlig på alla sätt och vis. Bara få vara hemma, göra allt i sin egen takt. Såklart har alla besöken varit väldigt trevliga och såklart uppskattade. Men det blir ändå ett annat tempo m.m. 

 

Så igår kväll var första gången på länge som jag kände mig PIGG och UTVILAD en söndag. Härligt att känna så faktiskt! Det har bjudits på riktig sommarvärme hela helgen. Vi har hängt ute från morgon till kväll. Badat, lekt och njutit av solen. Jag känner mig dock inte helt bekväm med värmen, för fyy vad jag svettas lätt just nu och tycker det blir lite för varmt mellan varven. Men jag skall inte klaga. Det är en underbar tid vi befinner oss i och Sverige är faktiskt som allra vackrast just nu. Det är JUST det HÄR som jag längtar efter under vinterhalvåret. Ljuset, grönskan, blomning och värme. Bara en sån sak att det är ljust när man lägger sig om kvällen och ljust när man kliver upp på morgonen. Härligt härligt!

 

 

Vi avrundade helgen på bästa sätt kan man säga. Hela familjen var ute, en stund kvar innan självaste elitloppsfinalen sändes på tv. Planen var att vi skulle gå in och kika på finalen. Men så helt plötsligt så vill vår nyblivna 3 åring cykla. Inget konstigt med det, men det har gått lite trögt med själva trampandet tidigare. Vår lilla kille har liksom inte riktigt nått fram till tramporna. I alla fall inte på 3 hjulingen då dom sitter längre fram. Men så igår så sätter sig ungen på 3 hjulingen och CYKLAR!

 

-"Mamma, pappa Titta jag är stor nu, jag kan cykla!!"

 

Vi cyklar en sväng och glömmer bort det där elitloppet (som var så viktigt). Sedan cyklar vi hem och byter cykel. Vi testar den stora nya riktiga cykeln istället. Och ungen cyklar även på den. Det värmde i mitt och E:s hjärta att se någon vara så stolt och glad över att äntligen ha "knäckt koden" över hur man trampar. ♥