Tänk att så liten har blivit så stor på så kort tid. Ibland är det svårt att förstå hur fort det verkligen går. Tänk att vi nu har avklarat en hel inskolning på dagis. Jag hoppas vi får fortsatta bra dagar på dagis kommande veckor så Philip verkligen får komma in i alla nya rutiner och allt nytt som sker just nu. Jag har knappt våga tänka sjukdomar och avbruten inskolning under senaste tiden. 

 

 

Bara under den 1 1/2 vecka som vi spenderat dagarna på dagis så tycker vi oss märka en en liten kille här hemma som tagit ytterliggare språng i utvecklingen. Om det beror på dagis eller ej låter jag vara osagt;-)

 

Philip älskar att vara ute och har alltid gjort. Dock har det blivit så mycket roligare sedan han lärt sig gå ordentligt. Han klättrar helt själv upp i sin rutschkana, sätter sig och åker om och om igen. Att gräva i sandlådan är jätteroligt! Här tröttnar han sällan. Nu gräver han verkligen, fyller hinken och bakar små kakor. Vill att man ska hjälpa honom att vända hinken när den är full med sand osv. Hans lilla vattenkanna vill han få hjälp att med att fylla vatten i när vi är ute. Då knatar han iväg till vattenutkastaren och vill att man vrider på vattnet åt honom. 

 

Och maten som ändå under hela hans livstid varit lite si och sådär med har blivit riktigt bra! Vilket är en otrolig lättnad och så roligt att se!! Han älskar frukosten och äter en stor portion gröt, en smörgås till är ett måste. Maten äts nu själv med egen sked och han har börjat lasta in riktigt stora portioner i lilla munnen. Nästan så man får hejda honom med skeden ibland;-) Frukt är mums enligt Philip och då är det banan och äpple som är favorit. Allt vi äter just nu vill även Philip äta. Han pekar och visar tydligt vad det är han vill ha. I kväll åts det tacos här hemma. Vilket jag tänkte att Philip kanske inte riktigt vill äta alla redan. Så Philip fick resterna från gårdagen (ris och korvstroganoff) medan mamman och pappan åt tacos. Först äter han sin portion med mat och sedan vill han smaka tacos. Blir så arg och ledsen när han inte får. Så det slank ner massor av tacos tuggor i den lilla magen i kväll;-)

 

Medvetenheten är ytterliggare en sak som stärkts sista tiden. Säger man att man ska gå ut så knatar lilla hjärtat ut till hallen och hämtar skorna. Nämns ordet frukt så vet han precis vart fruktskålen finns. Likaså när det är frukost eller middag så springer han till sin stol och vill klättra upp. Han pekar på saker, dansar, vinkar hejdå till allt möjligt och klappar händerna till det mesta.

 

 

Detta är så häfftigt att få uppleva och jag älskar verkligen varje sekund av det! Det är ofattbart att du är min son älskade lilla barn. Du är livet min gosse, vårt ALLT! ♥♥♥